Vi fick träffa den gamla gumman igen.

Vi var hos den gamla gumman och hennes cancersjuka man många gånger med mat och pyssel, de fick en madrass, ett sytt fönster och en makover i hemmet som var ett plåtskjul med massa vit färg. Vi var ute och cyklade en månad och när vi kom tillbaka var gubben död och lilla gumman var så svag så svag hon låg utan madrass, någon hade väl tagit den, hon låg och sörjde, tårarna rullade på hennes kinder. Det var tungt. Hur trösta... Hon fick en nalle och jag ett leende. Tacksam tog hon också emot lite mjölk. Hon gillar mjölk bättre än jos.

De stora vattenkannorna som var inredning i deras hus hade någon plockat ut och ställt för allmän beskådan. Kanske var det fel att jag målade men de blev tillvaratagna...

Här bor hon, nu är det nästan inget kvar av någonting av det lilla som var... Nästan hela hemmet det plåtskjul som så var är borta. Det står bara en vägg och lite på sidorna kvar. Tur att det inte är kallt i alla fall. Hon sover under myggnätet här och sitter på det hårda planket bredvid här hela dagarna. Men hon var i alla fall lite bättre till mods nu denna gången och hon har folk omkring sig, det måste väl vara bra.

Vi tog med oss våra gäster till området där gumman bor. Det finns många att ge till där. Allt vi samlat fått och rensat ur och saker vi packat till barnen gick åt, även hygienartiklar, det var bara små påsar.

Lilla flickan får lära sig göra halsband av pysslet hon fått. Det tyckte hon var kul.

.....fortsättning följer

19 feb 2015