Regnet stoppar inte....

Inget kan stoppa mej nu!

Regnet har öst ner i 2 dagar. Man kan städa fast det regnar men det är någonting här runt benen på mig som pockar på att få komma ut och finna nya glada ägare. Fina koftor som Ulla Stina har virkat bland annat och fina lapptäcken en massa kläder, lego, bilar, tåg, dockor, pilbågar, tennissät, målar böcker och kritor och välling och blöjor och lite mat och massa grejer till lillen som föddes i maj och ja trummor och en barnwitheboard för barnen att rita på, små djur och nallar och dockor och hopprep och väskor och skor ja massor.

Jag kan inte vänta – trotsar regnet, får med mig 2 och vi ger oss i väg. Första stopp ser inte ut först att vara någon ide, ingen är ute – området brukar krylla av barn. Vi kör sakta, sakta och vevar ner rutan. Någon blir nyfiken och tittar ut och känner igen mig. Ett jubel hörs och sedan skratt och massa glada röster hörs då vi parkerar. De kommer springandes och slänger sig om halsen på mig en efter en. Det är ett underbart återseende.  En säck med grejor och några kassar och glada ystra barn över allt som slåss om at få vara närmast och bli sedda och så klart få finaste roligaste grejen. Det finns gott om allt så det räcker åt alla, i alla fall de minsta. De stora är stora nog att förstå när jag förklarar att de kommer att få nästa gång, för de vet att det är sant. Det var en underbart varm och härligt intensiv stund. Kramar och glittrande ögon, visst är det väl obetalbart. Önskar du kunde varit här och upplevd det. I andra hand får det bli så här följ med och kolla på bilderna. Ulla Stina det blev inget provande och poserande här av tröjorna men här hamnade 3 stycken och du kan se mammans glädje. Hon är bara 28 och nu mor till 6, den minstingen är bara 7 månader. De har ett hus fast inte mycket möbler kollar du på bilderna så ser du, syns nästan inte mycket skillnad på ute och inne. Men även om det är enkelt så är det ett bra hus och här finns en hel massa värme och välkomnande och plats för alla gatans ungar att komma in och leka.

Jag känner mig alltid så glad och upplyft av att komma hit.

Brukar lägga ett besök hos de som bor under en bro direkt efter. När jag tankat kraft och glädje för där är långt ifrån samma. Det är inte alltid jag orkat gå in där… Det var inte lättare i dag... forts i nästa inlägg, nu först en massa glada bilder. Och tack tusen tack för alla gåvor!

Hur hamnade nu denna på huvudet aj...

 

 

 

27 okt 2016